Levermetastaser

En av anledningarna till att cancer är en allvarlig sjukdom är att den kan sprida sig till andra delar av kroppen än där den primära tumören finns (det vill säga där den första tumören uppstått). När cancercellerna sprider sig till lymfkörtlar, vävnader eller organ längre bort kallas det metastatisk cancer, och den metastatiska tumören, metastasen, är av samma cancertyp som den primära tumören. Cancer kan sprida sig till vilka delar av kroppen som helst, men vissa områden är mer utsatta för metastaser än andra.

Även om cancer kan vara svår att bota när den har spritt sig, finns det för vissa typer av metastatisk cancer möjlighet att bota, eller i alla fall minska eller eliminera metastasernas tillväxt och påverkan, och på så sätt uppnå en förlängd livslängd och minskade symptom, om metastaserna upptäcks tidigt och behandlas på rätt sätt. Detta gäller särskilt för levermetastaser.

Levern är det näst vanligaste organet där metastaser uppstår, efter lymfkörtlarna. Många solida cancerformer (d.v.s. cancerformer som bildar tumörer) som uppstår t.ex. i lungor, bröst, tjocktarm, mage eller bukspottkörtel bildar metastaser i levern och mycket ofta är levern den första och enda platsen där metastaserna uppstår. Upp till 50–70 procent av patienterna med långt framskriden bröstcancer eller tjock- och ändtarmscancer utvecklar levermetastaser, och metastaserna i levern verkar ha en starkt negativ påverkan på överlevnadschanserna för patienter med bröstcancer eller tjock- och ändtarmscancer.

Om levermetastaserna vid tjock- och ändtarmscancer upptäcks i tid och bedöms kunna opereras bort förbättras chanserna till överlevnad betydligt och i bland kan patienten tillfriskna helt. Den femåriga överlevnaden för patienter som genomgår operation för levermetastaser vid tjock- och ändtarmscancer har rapporterats till 46 procent jämfört med bara 6 procent för patienter som inte kunnat opereras för sina levermetastaser. Kirurgisk resektion av levermetastaser som härstammar från andra typer av tumörer än tjock- och ändtarmscancer har också rapporterats kunna leda till ökad överlevnad, men betydelsen av sådan behandling inte är lika tydlig som för levermetastaser som uppstått vid tjock- och ändtarmscancer.

Den första linjens behandling vid levermetastaser som uppkommit vid tjock- eller ändtarmscancer är att operera bort metastaserna. För patienter som vid en första bedömning bedöms vara omöjliga att operera kan systemisk behandling med cytostatika ibland användas för att minska effekterna av metastaserna, varefter patienten eventuellt kan opereras. Om operation inte bedöms vara möjlig kan levermetastaserna eventuellt förstöras genom andra lokala behandlingstekniker som ablation (mikrovågsbehandling) eller embolisering (avstängning av de blodkärl som tillför blod och näring i syfte att minska tumörens storlek). Metastasernas antal, storlek och var de är placerade är faktorer som påverkar om de går att operera bort eller inte.    En korrekt diagnos är mycket viktig för hanteringen av patienter med tjock- och ändtarmscancer som utvecklat levermetastaser och bilddiagnostik spelar en viktig roll vid både den inledande bedömningen (t.ex. för att fastställa vilket stadium cancern befinner sig i), vid planering inför operation, för att följa upp effekten av behandlingen samt vid övervakning av återfall i sjukdomen.

ATT HITTA LEVERMETASTASER MED HJÄLP AV MRI

Undersökning med magnetkamera är en metod som använder icke-joniserande strålning för att skapa bilder som kan användas för diagnostik. Vid magnetkameraundersökningar används radiovågor och starka magneter, och till skillnad från vid datortomografi (CT) och positronemissionstomografi (PET-CT) utsätts patienten inte för någon strålning. En magnetkamera består av en stor, kraftfull magnet som patienten läggs inuti. Signaler skickas till kroppen av en radiovågsantenn, som sedan också tar emot de signaler som skickas tillbaka. Mönstren i den signal som skickas tillbaka omvandlas av en dator till mycket detaljerade bilder av olika delar av kroppen. För att kroppens olika delar ska bli lättare att se kan man ge patienten olika former av kontrastmedel för magnetkamera innan man utför skanningen. Kontrastmedlet är en substans som kan få avvikelser och defekter, som till exempel metastaser, att framträda tydligare genom särskilda magnetiska egenskaper hos ingredienserna i kontrastmedlet och därigenom kan kontrastmedlet öka bildens känslighet och/eller specificitet.

Hos patienter som har, eventuellt har eller har haft en solid extrahepatisk cancersjukdom (d.v.s. en solid cancer som har sitt ursprung utanför levern) kan skanning av levern med hjälp av magnetkamera och ett kontrastmedel användas för att upptäcka och lokalisera levermetastaser. Kontrastmedlet underlättar diagnos och bedömning av tumören och ger ett bättre underlag för att man ska kunna besluta om och planera behandlingen. Magnetkameraundersökning med kontrastmedel antas vara en mycket känslig och användbar metod för att bedöma och välja ut patienter lämpliga för metastatisk resektion eller lokalt inriktad icke-kirurgisk behandling. Magnetkameraundersökning med kontrastmedel används också för att bedöma effekten av en utförd behandling och/eller för att övervaka möjliga återfall i sjukdomen.

References: Arch Pathol Lab Med, 2008, 132:931-939. Clinical Radiology, 2015, 70:1-10. NCCN Guidelines Version 2.2017 Colon Cancer. Ann Surg Oncol, 2014, 21:501-506. Cancer, 1980, 46:162-167. Clinical Colorectal Cancer, Vol. 15, No. 4, e183-92. The breast, 2017, 32:162-172. World J Surg Oncol, 2015, 13:191.

Mangoral

Mangoral är ett kontrastmedel specifikt för levern som används vid magnetkameraundersökningar (Magnetic Resonance Imaging, MRI) i syfte att upptäcka och lokalisera potentiella metastaser i levern hos patienter där användning av dagens standardmedel, gadoliniumbaserade kontrastmedel (gadolinium-based contrast agents, GBCA), är medicinskt olämpligt eller omöjligt att administrera. Mangoral är nu klart för klinisk prövning i fas III.

Oncoral

Oncoral är en formulering i tablettform av den välkända cellgiftssubstansen irinotecan, som används för behandling av långt framskriden magcancer. Irinotecan används i dag huvudsakligen för behandling av spridd kolorektal cancer (tjock- och ändtarmscancer). Även om irinotecan i dag inte är godkänt för behandling av magcancer i USA eller inom EU förekommer användning off-label för denna indikation. Oncoral fas I-studier med lovande resultat och är nu redo för fas II-studier.

UTVECKLINGSPROGRAM

Ascelia har utformat ett utvecklingsprogram för den ledande produktkandidaten Mangoral bestående en registreringsgrundande fas-III studie och två stödstudier. Den kliniska utvecklingsstrategin för Ascelias andra produktkandidat, Oncoral, är att erhålla fas-II data och därefter finna en partner för den fortsatta utvecklingen.